måndag 11 september 2017

San Francisco


Ja, San Francisco är mina drömmars stad. Jag älskar den staden och är så glad över att jag ska åka dit igen. Vi tar kustvägen, Highway one från Los Angeles upp till San Francisco. Mycket bilåkande blir det, men också så mycket att se och göra på vägen.

Listan med saker vi vill och ska göra i San Francisco är lång. Biljetter till Alcatraz bokade vi i somras. Det är något man måste boka flera månader i förväg för att vara garanterad en tur ut till ön.
Golden Gate, Fishermans Warf, Painted Ladies, Stairs of Mosaic, Lombard street, China town och Haight/Ashbury är några saker uppräknade från vår lista. Som sagt listan är lång. Vi har bokat tre nätter i S.F, kommer förmodligen köpa busskort för att ta oss runt i stan.

Det nya året firar vi in i denna härliga, färgstarka stad innan vi drar vidare mot mer natursköna resemål.

söndag 10 september 2017

Planen

Inte planen som i flygplanen, utan planen som i resplanen. Vi har en sådan, typ grovplanering.

Vi har hyrt bil.

Den ska ta oss från flygplatsen i L.A en bit söder ut till Fredrics faster Anna-Lena. Hon bor med sin man i San Clemente. De har två flickor också.
När vi kommer dit är vi nog rätt så sega så vi har inget planerat förrän tisdagen den 19/12. Då drar vi till Las Vegas för att bo på sagoslott.


Hotellet bokade vi mycket för barnens skull och när kommer vi någonsin bo på ett sagoslott igen. På 'the Strip' dessutom...

Vi lämnar Las Vegas efter en natt för att ta omvägen via Grand Canyon tillbaka till Anna-Lena. På väg från Grand Canyon hoppar vi på route 66 en bit.

Det är inte en resa vi gör på en dag så det blir till att tillbringa en natt på något sjaskigt motell med blinkande skyltar mitt ute i ingenstans, där ingen hör oss....

Väl tillbaka i San Clemente blir det en tur in till Los Angeles, för att se lite av vad den staden har att erbjuda. Vi kommer att välja det vi verkligen vill se och göra.


Julen firar vi med Anna-Lena och hennes familj.

I nästa inlägga får ni veta lite mer om nästa del av resan. I den delen kommer jag till min favoritstad.

So long!

lördag 2 september 2017

Första inlägget om vår lilla roadtrip

Hej igen. Åren går mellan inläggen, men tänker att nu kommer de nog att komma lite tätare. Iallafall fram till december.
Den 17 december lämnar vi Sverige, inte för gott men för ett par veckor. Vi ska äntligen göra vår Amerikaresa som vi har planerat så länge. Jag har planerat den i 20 år. Tillsammans med Fredric har jag planerat den i ett par år. Förra året bestämde vi oss för att barnen är så pass stora att den kan bli av.

I augusti 1997 kom jag hem efter ett år i Portland, Oregon. Jag var au-pair och tog hand om två små killar, de var två och tre år gamla när jag lämnade dem. Nu är de alltså 20 år äldre och den ena har en egen liten pojke. Det ska bli så roligt och säkert väldigt överväldigande att träffa dem igen. Något jag verkligen längtat efter att få göra!

Vi ska inte bara besöka Portland. Vi ska göra en västkustroadtrip. Vi ska sitta ihop i 24 dagar. Åka bil, bo på motell med skyltar med blinkande ljus och läskiga människor...

Mer om själva resan kommer i ett senare inlägg.



Den 17 december lyfter vi alltså från Sverige, närmare bestämt Linköpings flygplats för att transporteras vidare till Amsterdam där det stora flygplanet som tar oss till Los Angeles väntar.

Ja, Fredric får fira sin 46:e födelsedag på ett flygplan. Han bryr sig inte. Han är ju med Familjen.

fredag 24 juli 2015

Uppdatering... nästan ett år sen sist...

Jag har  struntat i det här i nästan ett år, medvetet eller omedvetet, vet faktiskt inte. Ibland tryter inspirationen till saker. Det här var en sak.

Om ett par veckor är det dags att springa en mil igen. Den motorn, inspirationen har också varit noll. Illa. och nu när jag tänkte att  jag skulle komma igång igen, ja, då blir jag förkyld. På semestern. Illa igen.
Tänker att jag väntar ut halsontet och kör på sen, grundkondisen tror jag finns där, behöver bara komma igång igen. Det kommer att gå bra, jag får tro det iallafall. Om inte loppet går enligt mina förväntningar kommer jag iallafall att få en toppenhelg i huvudstaden med hotell, shopping och goda vänner!!!!

Jag har börjat med LCHF, jag vet att jag talar emot mig själv, jag har alltid sagt att det är nonsens, kroppen måste ha lita av varje i måttlig mängd. Men jag testade och fastnade. Jag måste inte ha kolhydrater. Jag mår bra! Alldeles utmärkt! Strålande!
Jag kör på! Säg vad ni vill!
Började med detta i mitten av maj, än har jag inte sett några stora kroppsliga förändringar men det kanske kommer, hoppas det, lite iallafall. Nu på semestern har det ju blivit en del fusk också... det brukar ju bli så...

Sedan sist har jag gått upp i arbetstid, jobbar numer heltid, innan jobbade jag 75%. Jag är fortfarande på fritids, efter semestern byter jag fritidsavdelning och blir en Korall istället för en Pärla, inga jätteförändringar då avdelningarna ligger vägg i vägg...
De övriga 25 % titulerar jag mig som vikariesamordnare. Fixar alltså vikarier när personal är borta. Riktigt kul, och efter sommaren ska jag fixa det mesta med vikariehanteringen, rekrytering och sånt. Spännande. Kul att få göra lite annat, nytt. Bra för personliga utvecklingen...

Sitter och funderar på om det hänt något mer spännande under året som gått, men kommer inte på något särskilt. Året har gått så otroligt fort och vi har gjort en massa roliga grejer!

Jonna har lärt sig läsa, fått nya fina framtänder och längtar efter att få börja skolan på riktigt! Vi måste åka till stan och köpa ny skolväska! Det måste man ju när man ska börja skolan, och ingen rygga! NEJ! Axelrem ska det vara... Ja, ja....

Tuva har fått en ny tand bakom en hon ska tappa, lär sig bokstäver och säger en massa kloka saker hela tiden. Hon är vår lilla funderare!

Jag ska försöka hoppa in här lite oftare... kanske med lite bilder från semestern....

måndag 8 september 2014

Så där ja!

Nu har jag sprungit tjejmilen för första, men inte sista gången! Redan anmäld till nästa års lopp!!!
Med tanke på hur jag mått de senaste två veckorna är jag supernöjd med min prestation! I två veckors tid har kroppen inte varit med mig alls. Jag har varit trött, orkeslös och förkyld. En förkylning som satt sig lite här och var och som vägrar att släppa. Skittråkigt. Har inte kunnat träna och förbereda mig så som jag velat.

Ett par dagar innan loppet gick jag till vårdcentralen eftersom det brände så förbaskat i huden på ryggen. Ville försäkra mig om att det inte var något som kunde hindra mig från att springa. Jag hade aldrig gått om det inte var för loppet. En sänka togs också för att kolla så det inte fanns någon infektion i kroppen. Frisk som en nötkärna! Spring bara, så länge du känner att du orkar,sa de!
Så det gjorde jag...

I fredags åkte Helena och jag upp till Stockholm, den dagen ägnade vi åt shopping. I lördags hann vi med lite shopping också, innan loppet =)

Och sen sprang vi, och vi sprang och sprang.... Jag tänkte i början av loppet att det inte skulle gå. Benen var stela, onda och tunga. Men det gick, vi sprang på, vi sprang om folk. Jobbigt med alla som gick och inte respekterade oss som sprang. "Gå till höger och spring till vänster", inte många som tog hänsyn till det så det blev ett innerligt kryssande. Efter 6 km tog jag slut. Jag gick i någon minut för att hämta nya krafter, sen gick det lättare ett par km innan jag fick gå lite igen.

Helt slut kom jag i mål på ca 1 timme och 9 minuter. Jag är galet nöjd över min prestation med tanke på att jag inte kunnat träna ordentligt innan!

Nästa år har jag en bättre tid!

Idag är jag trött, men lycklig! Helgen har varit fantastisk på alla vis! Tack Helena! Älskar dig!

torsdag 21 augusti 2014

Springa jogga springa

Om dryga två veckor ska jag ut och springa på Djurgården. Tjejmilen. För två år sedan sprang jag knappt två steg. Fanns inget flås. Om två veckor ska jag alltså springa en mil. I januari förra året tog jag mina första riktiga löpsteg, jag tror det blev 1,6 km. Då bestämde jag mig för att i september samma år springa 11'an på Bysjöloppet. Jag gjorde't! För ungefär ett år sedan sprang jag mitt första lopp. 11 km. Det var ett tråkigt lopp, efter det tog det flera veckor innan jag sprang igen.

Det här blir roligare. En folkfest. Bo på hotell. Shoppa. Hotellfrukost. Springa. Partaja.

Helena och jag åker upp till storstan redan på fredagsmorgonen. På fredagen ska det shoppas! På lördagen ska vi äta hotellfrukost, slappa, ta oss till starten och springa. Sen är det fest va!? Något slags firande blir det! För när vi på ett eller annat sätt tagit oss runt banan har vi ju presterat, eller hur!? Min förhoppning är att springa runt, jag är fullt medveten om att det stockar sig ibland men vi är inte ute efter bra tider, vi är inte ens med i någon tidtagningsgrupp. Vi gör det här för att det är kul. Nästa år blir det också ett lopp, men vet inte var eller vad för lopp. Men en mil räcker gott!!!

Nu, med bara dryga två veckor kvar, måste jag få lite spring i benen, och nej, mina barn delar inte med sig, jag får tydligen fixa detta själv... Spåret är min bästa vän och min värsta fiende just nu. Vän för att med alla mördarbackar ger mig starka ben och en svettig panna. Fiende för att det är så förbannat skönt att bara ligga i soffan och lata sig. Kurts förbannat långa och sega backe är inte heller särskilt snäll när den gör så jag nästan spyr när jag kommit upp för den. Men rätt snäll ändå, den gör mig rätt envis, MAN MÅSTE SPRINGA HELA VÄGEN ÄNDA NERIFRÅN BRON OCH ÄNDA UPP TILL "TOPPEN"!!! Därför kräks man nästan när man för andra gången på åtta minuter springer uppför den. Iallafall när man heter Maria.

Det är bara att köra på. Det är ju skönt efteråt. Springa springa springa....

Snart sitter jag här och skriver hur kul min Stockholmshelg med en av mina bästisar har varit. För hur eller hur blir det en fantastisk Mariahelg där jag på söndagen kommer hem med ett fulladdat mammabatteri. 




Ps. De där sommarbilderna jag lovade kommer en annan dag....

onsdag 13 augusti 2014

Hej

Såg att det sista inlägget var från den  31 mars. Ett tag sen... sedan dess har det väl hänt en del. Det var vår, försommar, sommar och det är det ju fortfarande, men hösten står väl runt hörnet!

Sommaren har bjudit på en härlig semester med många roliga upplevelser men också sorg eftersom vi fick ta bort vår fina kisse Sune som blev sjuk.

Vår första semestervecka spenderades i Gnisvärd, Gotland. Vi hade fantastiskt fint sommarväder och hade hur mysigt som helst på denna vackra ö. Mycket sol och bad blev det!

Vi har varit hemma en hel del också, vi hade stora röjarplaner, men de lade vi åt sidan, vi  svettades och badade om vartannat istället!

Några dagar i St. Anna blev det också. Vi slapp algblomningen och badade som aldrig förr från bryggan. Metat och grillat abborre har vi också gjort! Smarrigt värre!

En skön och avkopplande semester. Nu kör vi på i ekorrhjulet igen.

Jonna har tappat en framtand, börjat på fritids och på måndag börjar hon i förskoleklass! Stor tjej!

Tuva har fyllt 4 år och har en vilja av stål.

midsommarbrudar


4åring

mina prinsessor

Gnisvärd

Gnisvärd

Holmhällar

Sune, numer en änglakatt.
Tanken är att fler bilder ska in.... men ni vet ju hur lång tid det kan ta.... men det kommer, någon gång...